gammal, halvfärdig och död
Det började tidigt med en resa mot himlen per flygplan som med ryslig precision håller ljudnivån något över den uthärdbara nivå som även den skulle önskas bort om möjligheten vore verklig. En störtdykning senare är en padda stiligare än de stora hus som befolkar underjordens baksidestext likt bortglömda mjölkpaket på parkeringskomplexets tak mitt i stadsplaneringens oplanerade planenlighetsångest som endast dövas av de glada dagar man kan finna genom försakelse av all den väsentliga verklighetskontakten och medvetenheten får även den föras bakom ladan och efter den skarpa smällen kommer farfar tillbaka utan den med den vanliga förklaringen ”den har det bättre nu”.
Väl framme skiner solen så intensivt att ölen är den enda räddningen undan utmattning och uttråkning i den underliga västernfilm där indianerna badar bubbelbad med djungelns alla vildar som någon vänlig själ sett till att samla till festen. Vid sidan av festligheterna smider sluga sinnen planer om världsherravälde genom plastimplantat på viga ryggars bara skuldror...
